PD-arbete, utgångspunkter för vidare textskrivande, utgående från min sammanfattning av arbetet juni 2009. Kommentarer av Petri att jobba vidare på:
1. Europaprojektet – beskriv närmare, vad består det av?
2. Starka åsikter om EU, för eller emot – vilka argument används?
3. EU-bygget går snabbare och snabbare – beskriv närmare
4. EUs kompetensområden blir fler – beskriv detaljerna, förklara
5. EU som ett fredsprojekt – varför, hur
6. Nu växer EU till något annat, något mer – till vad?
7. Vad innebär allt detta för folkbildaren?
8. Att beskriva ämnets komplexitet – beskriva projektet systematiskt
9. Val av intervjuobjekt från olika sektorer – men spelar sektorn roll för erfarenheten?
10. intervjuerna påverkar varandra – kom ihåg att beskriva processen
11. Europatankens innebörd – inom folkbildning principiellt och praktiskt
tisdag 15 september 2009
torsdag 10 september 2009
början på en litteraturlista
Grävde i Nelli. Fick början på en lista:
1.Osola, Kaisa "No mitä nyt perus: liian sateista, liian ankeeta, liian realistista" : Haastattelututkimus eurooppalaisen kulttuuri-identiteetin ... e-thesis
2.Dahl, Rita Vanhasuomalaisuutta uusintamassa. : Ulko-ja turvallisuuspoliittinen retoriikka Kokoomuksen ja SDP:n ryhmäpuheenvuoroissa 1995-2000 e-thesis
3.Varjo, Janne Kilpailukykyvaltion koululainsäädännön rakentuminen : Suomen eduskunta ja 1990-luvun koulutuspoliittinen käänne e-thesis
4.Talvenmäki, Pirkko Luova ongelmanratkaisu ja kasvu kansainvälisyyteen e-thesis
5. Valjus, Sonja Monikulttuurisen akateemisen opetuksen hallinta e-thesis
6. Anttila, Jorma Kansallinen identiteetti ja suomalaiseksi samastuminen e-thesis
1.Osola, Kaisa "No mitä nyt perus: liian sateista, liian ankeeta, liian realistista" : Haastattelututkimus eurooppalaisen kulttuuri-identiteetin ... e-thesis
2.Dahl, Rita Vanhasuomalaisuutta uusintamassa. : Ulko-ja turvallisuuspoliittinen retoriikka Kokoomuksen ja SDP:n ryhmäpuheenvuoroissa 1995-2000 e-thesis
3.Varjo, Janne Kilpailukykyvaltion koululainsäädännön rakentuminen : Suomen eduskunta ja 1990-luvun koulutuspoliittinen käänne e-thesis
4.Talvenmäki, Pirkko Luova ongelmanratkaisu ja kasvu kansainvälisyyteen e-thesis
5. Valjus, Sonja Monikulttuurisen akateemisen opetuksen hallinta e-thesis
6. Anttila, Jorma Kansallinen identiteetti ja suomalaiseksi samastuminen e-thesis
September sliding
Jodå. Jag skäms. Har inte gjort. Har glömt bort. Har förträngt. Tills det inte går längre. Nu måste jag göra, tänka, skriva, blogga. Bli klar med PD-arbetet och studierna. Plötsligt är det bråttom.
Mönstret känner jag igen. Många gånger har jag hamnat (och kommer jag att hamna?) i såna här situationer. Det verkar vara så jag fungerar. Blir snabbt entusiastisk, går in i nåt fullständigt, men försvinner snart nog in i ngt annat.
Är det så jag lär mig? Måste lärandet innehålla stimulans och kännas nytt för att jag ska komma mig för? Måste det vara en utmaning, måste det ske mot en deadline, eller måste det vara enkelt, i ett flyt, för att jag ska lyckas?
Hur är det egentligen jag lär mig? Varför är det så svårt att hålla fast i den långa bågen och klara av den större utmaningen? Ett utkast, en idé, en skiss kommer jag fram med nog så fort. Men hur är det egentligen med att infria löftena? Det går ju inte alltid att vara ett framtidslöfte, den som nån gång ska leverera.
Jag brukar rationalisera detta för mig själv med att hävda/tänka att jag behöver tid att processa. Och ibland känns det verkligen så. Att jag inom mig bearbetar och utvecklar tankar och reaktioner på sånt jag läst och sånt jag skriver. Å andra sidan häver jag det snabbt ur mig i en blogg, eller kommentar på facebook, till synes utan att ha tänkt igenom det hela alltför noga. Otålig, det är jag. Och jag har svårt för att skriva långt, det blir väldigt komprimerat. På så sätt passar facebook och twitter mig, men jag är inte säker på om de är så bra för mig.
Jag är också ovan att formulera mig själv, ge mig själv tid att bearbeta. Ofta ska det hända snabbt, och så kan jag gå vidare. Det är inte så bra.
Mönstret känner jag igen. Många gånger har jag hamnat (och kommer jag att hamna?) i såna här situationer. Det verkar vara så jag fungerar. Blir snabbt entusiastisk, går in i nåt fullständigt, men försvinner snart nog in i ngt annat.
Är det så jag lär mig? Måste lärandet innehålla stimulans och kännas nytt för att jag ska komma mig för? Måste det vara en utmaning, måste det ske mot en deadline, eller måste det vara enkelt, i ett flyt, för att jag ska lyckas?
Hur är det egentligen jag lär mig? Varför är det så svårt att hålla fast i den långa bågen och klara av den större utmaningen? Ett utkast, en idé, en skiss kommer jag fram med nog så fort. Men hur är det egentligen med att infria löftena? Det går ju inte alltid att vara ett framtidslöfte, den som nån gång ska leverera.
Jag brukar rationalisera detta för mig själv med att hävda/tänka att jag behöver tid att processa. Och ibland känns det verkligen så. Att jag inom mig bearbetar och utvecklar tankar och reaktioner på sånt jag läst och sånt jag skriver. Å andra sidan häver jag det snabbt ur mig i en blogg, eller kommentar på facebook, till synes utan att ha tänkt igenom det hela alltför noga. Otålig, det är jag. Och jag har svårt för att skriva långt, det blir väldigt komprimerat. På så sätt passar facebook och twitter mig, men jag är inte säker på om de är så bra för mig.
Jag är också ovan att formulera mig själv, ge mig själv tid att bearbeta. Ofta ska det hända snabbt, och så kan jag gå vidare. Det är inte så bra.
lördag 18 april 2009
Folkbildning i Sverige
Mycket korta anteckningar från studiebesök vid Folkbildningsrådet, 18 april 2009.
På väg att bildas ett studieförbund för romer
2006 propositionen gav 7 uppdragsområden/förändringar
Fbr har som ett resultat växt. Och flyttat till Rosenlundsgatan 50
Mäta effekterna på samhällsnivå
Rätt att återkalla statliga stöd
1. Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen
2. Det mångkulturella samhällets utmaningar
3. Den demografiska utmaningen
4. Det livslånga lärandet
5. Kulturen
6. Tillgängligheten och möjligheten för personer med funktionshinder
7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa
Generationsväxling i folkbildningen i sverige, kommer nya utmaningar, vilka är spelreglerna
Modeordet i sverige idag är kvalitet. Det skall utvecklas (ytterligare). Nu har en diskussion påbörjats om ifall det finns kvalitetsaspekter/kriterier vid fördelningen av statsmedel, exempel utbildningsnivå på cirkelledare. Flera svåra avvägningsfrågor, vem skall få pengar, vem blir utan? Skall stödet delas ut bara på basen av omfattning (som idag)?
Mkt arbete med kommunikationsstrategi. Finns nu.
Nytt: samarbete mellan staten och tredje sektorn inom sociala sektorn och eventuellt också kultursektorn. Skall skapas överenskommelser. Delar folkbildare i två läger. Kritiken säger att staten inte skall avsäga sig ansvaret.
På väg att bildas ett studieförbund för romer
2006 propositionen gav 7 uppdragsområden/förändringar
Fbr har som ett resultat växt. Och flyttat till Rosenlundsgatan 50
Mäta effekterna på samhällsnivå
Rätt att återkalla statliga stöd
1. Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen
2. Det mångkulturella samhällets utmaningar
3. Den demografiska utmaningen
4. Det livslånga lärandet
5. Kulturen
6. Tillgängligheten och möjligheten för personer med funktionshinder
7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa
Generationsväxling i folkbildningen i sverige, kommer nya utmaningar, vilka är spelreglerna
Modeordet i sverige idag är kvalitet. Det skall utvecklas (ytterligare). Nu har en diskussion påbörjats om ifall det finns kvalitetsaspekter/kriterier vid fördelningen av statsmedel, exempel utbildningsnivå på cirkelledare. Flera svåra avvägningsfrågor, vem skall få pengar, vem blir utan? Skall stödet delas ut bara på basen av omfattning (som idag)?
Mkt arbete med kommunikationsstrategi. Finns nu.
Nytt: samarbete mellan staten och tredje sektorn inom sociala sektorn och eventuellt också kultursektorn. Skall skapas överenskommelser. Delar folkbildare i två läger. Kritiken säger att staten inte skall avsäga sig ansvaret.
Folkuniversitetet
Anteckningar från studiebesök vid Folkuniversitetet, 16 april 2009.
Stor, fristående. 30-.talet, stockholms uni studerande, kvällscirklar. Skulle motverka extrema ideologier, och att utnyttja tiden som arbetslösa. Studenter fick också pröva sina vingar som lärare. Efter kriget växte intresset för språkundervisning och resor. 50talet såg kvällsgymnasierna födas.
60 talet ville statsmakten främja ett betydligt bredare högskoleväsende. Det fanns få universitet, studieförbund gavs rätt att bedriva universitetsverksamhet på kvällstid.
70talet växte intresset för hantverk/konstnärlig verksamhet
80talet regional expansion, behov att finnas i hela landet. Alltjämt idag stor koncentration på de fem stora städerna där folkuni grundades
90talet kom krisen, nya målgrupper, amt och arbetslösa i samarbete med staten. Staten liberaliserade också utbildningen, grund och gymnasieskolan släpptes fri, folkuni har flera såna skolor.
90talet okm internationaliseringen, oh EU.
2000-talet nya tekniken, hur nå flera, hur sänka kostnaderna, hur använda IT i undervisningen.
Folkbildning och vuxenutb. Studiecirklar, utb för arbetmarkn och företag, språkutb, estetiska ämnen, forskningsinformation, 12 gymnaisieskolor och 4 folkhögskolor.
Öppet för alla,
Undervisning i svenska för invandrare och svenska för utländsk arbetskraft, bland annat sjukvårdssvenska
Insatser för arbetsmarknadens behov
Samverkan med fria grupper och föreningar
Intresset för främmande språk minskar hela tiden, upp till 40% minskning under 15 år. Oklart varför.
Växande intresse för 1-2 utbildningar i mode, design, textil, med inslag av hållbar utveckling
Balettakademin, skrivarakademin
Distansutbildning och IKT har sett stora satsningar, på tvärs genom ämnen. Varierande resultat. Intresset från kommuner, arb markn myndig är stort, för att få ner kostnader.
Universiteten stiftare och "ägare". 5 olika uni.
Internationell verksamhet i england, tyskland, spanien, estland, frankrike. Mest språk.
I sverige mest samarbete med kinesiska studenter i gbg. Intresse att utvidga.
I Sverige finns folkuni på 40 orter, 120 000 deltagare i cirklar, en miljon deltagare i kulturprogram, årlig omsättning Ca 1 miljard SEK, 400 anställda, 7000 lärare.
Omsättningen: icke-folkbildningen stiger hela tiden, och är idag större än folkbildningsdelens omsättning. Trenden tydlig.
Stor, fristående. 30-.talet, stockholms uni studerande, kvällscirklar. Skulle motverka extrema ideologier, och att utnyttja tiden som arbetslösa. Studenter fick också pröva sina vingar som lärare. Efter kriget växte intresset för språkundervisning och resor. 50talet såg kvällsgymnasierna födas.
60 talet ville statsmakten främja ett betydligt bredare högskoleväsende. Det fanns få universitet, studieförbund gavs rätt att bedriva universitetsverksamhet på kvällstid.
70talet växte intresset för hantverk/konstnärlig verksamhet
80talet regional expansion, behov att finnas i hela landet. Alltjämt idag stor koncentration på de fem stora städerna där folkuni grundades
90talet kom krisen, nya målgrupper, amt och arbetslösa i samarbete med staten. Staten liberaliserade också utbildningen, grund och gymnasieskolan släpptes fri, folkuni har flera såna skolor.
90talet okm internationaliseringen, oh EU.
2000-talet nya tekniken, hur nå flera, hur sänka kostnaderna, hur använda IT i undervisningen.
Folkbildning och vuxenutb. Studiecirklar, utb för arbetmarkn och företag, språkutb, estetiska ämnen, forskningsinformation, 12 gymnaisieskolor och 4 folkhögskolor.
Öppet för alla,
Undervisning i svenska för invandrare och svenska för utländsk arbetskraft, bland annat sjukvårdssvenska
Insatser för arbetsmarknadens behov
Samverkan med fria grupper och föreningar
Intresset för främmande språk minskar hela tiden, upp till 40% minskning under 15 år. Oklart varför.
Växande intresse för 1-2 utbildningar i mode, design, textil, med inslag av hållbar utveckling
Balettakademin, skrivarakademin
Distansutbildning och IKT har sett stora satsningar, på tvärs genom ämnen. Varierande resultat. Intresset från kommuner, arb markn myndig är stort, för att få ner kostnader.
Universiteten stiftare och "ägare". 5 olika uni.
Internationell verksamhet i england, tyskland, spanien, estland, frankrike. Mest språk.
I sverige mest samarbete med kinesiska studenter i gbg. Intresse att utvidga.
I Sverige finns folkuni på 40 orter, 120 000 deltagare i cirklar, en miljon deltagare i kulturprogram, årlig omsättning Ca 1 miljard SEK, 400 anställda, 7000 lärare.
Omsättningen: icke-folkbildningen stiger hela tiden, och är idag större än folkbildningsdelens omsättning. Trenden tydlig.
Ibn-Rushd
Anteckningar från vårt studiebesök vid det muslimska studieförbundet Ibn-Rushd 17.4.09
Ibn=son
Rushd=förnuft
Spansk muslimsk filosof, 1100-talet
Förmedlade den grekiska filosofin till europa
Utan honom skulle europa inte utvecklats till demokrati och/eller mänskliga rättigheter
Påverkade också den andalusiska kontexten, utvecklade "convencia", att leva i fred och samförstånd.
Han var också domare, läkare, muslimsk rättslärd.
Tomas av aquino inspirerades av ibn rushd och förde dem vidare (om det gudomliga och det mänskliga förnuftet, att de går att förena)
Blev senare förbjudna av påven och förföljda
Den som kom att förmedla ibn rushd tankar vidare var juden av maimon, katolikerna brände alla böcker, judarna hade översatt till hebreiska, och de bevarades.
----
Som organisation.
Började som projekt 2000. efter invigningen av moskén. Om att det finns stora fördomar kring muslimer. De gamla studieförbunden hade inte material som riktade sig till muslimer. Anmälan kring koranstudier kommer alltid frågor kring terrorism. Efter 11 september blev det etter värre. Vi fick nog och började organisera oss. Ansökan lämnades in 2001 till FBR. De blev chockade, nej det går ju inte. Hade inte startats nytt sedan 1984, de visste inte hur de skulle agera, och tappade bort sig. Reglerna för godkännande var föråldrade. Svaret blev att "det går inte", måste teckna ett avtal med ett av de 9 dåvarande förbunden. Sökte samarbete med bilda/sensus (trossamfundsstyrda). 5-årigt avtal 2002-2007 med sensus. 2 milj SEK/år i bidrag betalade ibn rushd till sensus för att lära sig folkbildning. Båda blev ändrade som ett resultat. Sensus blev kända och synliga i sverige, och deras volym ökade med ibn-rushds kurser.
2006 ny ansökan till FBR. Kvalificeringsperiod 2006-2008. 2 forskare granskade ibn rushd.
1 jan 2008 statsbidragsberättigat
Högerpolitiska protester (sd etc)
Första styrelsemedlemmen i FBF i maj 2009
Sensus 400 anställda
Ibn rushd 18 anställda
Trots att man finns i hela Sverige, 5 distrikt
Huvudkraven var:
• Måste rapportera minst 50 000 timmar/år
• Demokratisk organisation
• Finnas i hela landet
Största problemet idag resursbrist, i jmf med andra studieförbund
Omorganisering på gång av strukturen.
Mkt, omfattande fördomar mot islam. Blir ofta kränkta. Blir ofta ifrågasatta
---
Verksamhet:
Vision: att islam blir en självklar del av Sverige. Att det ses som en religion.
1. Förstärka den muslimska identiteten, vem är jag, vem är vi. Ingen färdig mall, ngt som skapas på plats hela tiden, inte en frågan om religion.
2. Information till samhället om vad islam och muslimerna står för. Mångfald, demokrati och integration genom folkbildning
2 projekt på gång. Fredsagenterna. 2006-2008, 100 ungdomar utbildade. Från 2008 lyfts till europeisk nivå. Europeiska fredsagenter (målet 1000 ungdomar). En av de första muslimska fredsorganisationerna bildats.
Annat projekt: att leva som muslim i sverige.
Annat projekt: imamutbildning från 2004. att lära imamer språket och kulturen.
Ibn=son
Rushd=förnuft
Spansk muslimsk filosof, 1100-talet
Förmedlade den grekiska filosofin till europa
Utan honom skulle europa inte utvecklats till demokrati och/eller mänskliga rättigheter
Påverkade också den andalusiska kontexten, utvecklade "convencia", att leva i fred och samförstånd.
Han var också domare, läkare, muslimsk rättslärd.
Tomas av aquino inspirerades av ibn rushd och förde dem vidare (om det gudomliga och det mänskliga förnuftet, att de går att förena)
Blev senare förbjudna av påven och förföljda
Den som kom att förmedla ibn rushd tankar vidare var juden av maimon, katolikerna brände alla böcker, judarna hade översatt till hebreiska, och de bevarades.
----
Som organisation.
Började som projekt 2000. efter invigningen av moskén. Om att det finns stora fördomar kring muslimer. De gamla studieförbunden hade inte material som riktade sig till muslimer. Anmälan kring koranstudier kommer alltid frågor kring terrorism. Efter 11 september blev det etter värre. Vi fick nog och började organisera oss. Ansökan lämnades in 2001 till FBR. De blev chockade, nej det går ju inte. Hade inte startats nytt sedan 1984, de visste inte hur de skulle agera, och tappade bort sig. Reglerna för godkännande var föråldrade. Svaret blev att "det går inte", måste teckna ett avtal med ett av de 9 dåvarande förbunden. Sökte samarbete med bilda/sensus (trossamfundsstyrda). 5-årigt avtal 2002-2007 med sensus. 2 milj SEK/år i bidrag betalade ibn rushd till sensus för att lära sig folkbildning. Båda blev ändrade som ett resultat. Sensus blev kända och synliga i sverige, och deras volym ökade med ibn-rushds kurser.
2006 ny ansökan till FBR. Kvalificeringsperiod 2006-2008. 2 forskare granskade ibn rushd.
1 jan 2008 statsbidragsberättigat
Högerpolitiska protester (sd etc)
Första styrelsemedlemmen i FBF i maj 2009
Sensus 400 anställda
Ibn rushd 18 anställda
Trots att man finns i hela Sverige, 5 distrikt
Huvudkraven var:
• Måste rapportera minst 50 000 timmar/år
• Demokratisk organisation
• Finnas i hela landet
Största problemet idag resursbrist, i jmf med andra studieförbund
Omorganisering på gång av strukturen.
Mkt, omfattande fördomar mot islam. Blir ofta kränkta. Blir ofta ifrågasatta
---
Verksamhet:
Vision: att islam blir en självklar del av Sverige. Att det ses som en religion.
1. Förstärka den muslimska identiteten, vem är jag, vem är vi. Ingen färdig mall, ngt som skapas på plats hela tiden, inte en frågan om religion.
2. Information till samhället om vad islam och muslimerna står för. Mångfald, demokrati och integration genom folkbildning
2 projekt på gång. Fredsagenterna. 2006-2008, 100 ungdomar utbildade. Från 2008 lyfts till europeisk nivå. Europeiska fredsagenter (målet 1000 ungdomar). En av de första muslimska fredsorganisationerna bildats.
Annat projekt: att leva som muslim i sverige.
Annat projekt: imamutbildning från 2004. att lära imamer språket och kulturen.
Silja Europa
Oj jösses, igen har det gått en massa tid. Vi sitter på Silja Europa i ett trevligt konferensrum med vacker utsikt och kring ett stjärnformat bord. Den tidiga väckningens trötthet ger vika för debatter och diskussioner kring böcker vi har läst och hur långt vi har kommit i våra PD-arbeten. Det är intressant och motiverande. Jag upptäcker till min förskräckelse att jag inte fört in de senaste anteckningarna i min uppsamlande OneNote-notbok. Och i och med det här inlägget kommer bloggens linjära format att brytas. Det är en brist/problem med bloggande i studier. Jag har delvis avhållit mig från att blogga därför att jag har velat sätta in inläggen kronologiskt. Men nu ger jag upp, eftersom det blev en kvarnsten om halsen. De oskrivna inläggen växer på hög och jag glömmer borty vad jag tänkte och villa säga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
