föreläsning 29.8.08

VSOP PD Tammerfors 29.8.2008
Per-Olof Boström, skolråd
Arbetsgivarens ansvar för tjänsteproduktion, arbetsledning, arbetsutvärdering och arbetsutveckling – eller arbetsgivarens förutsättning att optimera insatt kapital.

OBS: Kom ihåg champagnen i personaladministrationen!
Vi talar för lite om personalbokslut och sociala bokslut. Det är inte tillräckligt vanliga idag. De är trots det nödvändiga. Vi ska tala om det idag
Per-Olofs föreläsningsstil: Delegerar jobb genast i början. Börjar mycket avslappnat och personligt. Talar relevant. Lång erfarenhet. Tar med allas åsikter och erfarenheter. Mycket positiv. Blir ivrig, håller med alla. Lite svårt att disponera tidsanvändningen. En viss risk för förenkling i försöken att uppnå samförstånd, och omfatta all input från deltagarna.
Också arbetsplatsgymnastik avgörande i personaladministration. Vi hade en paus och jumppade.
Nästan hela tiden gick åt till att parvis fundera på de mest besvärliga frågorna som har med personaladm att göra för mig, på mitt jobb, och lista dem i form av nyckelord.
Listning på nyckelord:
• Uppsägningar
• Rekrytering
• Resultatansvar/konsekvenser
• Intressebevakning
• Generationsvidd
• Attityder (bla yrkesroll och yrkesidentitet, yrkesutbildning)
• Förändringsmotstånd
• Solospel
• Tröskel för ingripande (hög/låg, tar inte sin chefsroll)
• Alkohol/misshandel (tabuämnen/privat sfär?) -> inte sparken, utan rehabilitering
• Slarv (tid, kvalitet, rapporter, slapphet)
• Kompetens (brister, handledning, utbildning)
• Koordination (tid, uppdrag)
• Misshandel, sen mobbning
• Utbränd kollega
• Dålig arbetsmiljö – gemensamt ansvar
• Korta anställningar/snuttjobb
• Fysiskt handikapp
• Snabbt växande organisation(krympvärk/växtvärk)
• Delaktighet
• Orättvisor och lönefrågor
• Ork och motivation
• Kontrollbehov
Det blev en intressant diskussion, mycket dialog, exempel från vår vardag. Men något haltade i förhållande till rubriken, vi kom igång med del 1, men inte längre.
Det blev stress med slutet. Och väldigt summariskt. Samma känsla som under vissa delar av föreläsningen igår. Jag tycker om deltagande föreläsningsmetoder, så den här typen av närstudietillfällen passar mig bra, det känns som om gruppens erfarenhet tas tillvara. Många nya tankar och ideer föds.

Vasaträffen

Sjutton också. Jag kom inte in med mina anteckningar från Vasa. En intressant träff. Studiecirkelbaserad. Det professionella samtalet. MM. Jag ska leta rätt på anteckningarna och sätta in här, men de kommer efter Tammmerforsträffens blogginlägg. Så lite brist i kronologin blir det allt.
-Johanni

Närstudieuppgift 1A

1) Reflektera över vad fritt bildningsarbete betyder för dig. Skriv högst ½ A4 och skicka till Petri Salo (petri.salo@abo.fi ) före det första närstudietillfället.

Fritt bildningsarbete är att fostra människor in i vissa tankebanor genom exemplens makt. För det mesta är det mera en möjlighet än en verklighet. Vi har ideal och höga tankar, men det som faktiskt sker i våra klassrum är rätt långt därifrån. Trots att vi vill erbjuda ett alternativ påminner mycket av verksamheten om traditionell korvstoppning och skola. Det finns skillnader. Att arbeta med vuxna innebär ett rum fullt av erfarenheter.
Men i all form av undervisning gäller samma grundprinciper. Inlärning genom dialog, learning by doing, att använda gruppen och summan av dess erfarenheter. Först när du som studerande kan omsätta det du lärt, applicera det, kan man säga att inlärning skett. Det goda samtalet, och att utmana dig som deltar, fungerar alltid bäst för mig, både som lärare och lärande. Jag vill bli stimulerad och provocerad. Jag är van att få min röst och åsikt hörd. Jag vill inte följa en förutbestämt och utstakad väg. Inte vill jag heller som vuxenutbildare erbjuda såna schablonlösningar. Fritt bildningsarbete är här och nu. Det skapas i mötet, i rummet och i ögonblicket. Det måste alltid återerövras. Därmed är fritt bildningsarbete för mig personlig utveckling, inte yrkesmössig eller annan. Den strävar till att du skall kunna växa som människa.
Allt detta kommer genom hårt arbete, och lyhördhet i situationen.

Johanni Larjanko