Distansuppgift 3

A) Vilka förhållanden gynnar respektive bromsar införandet av en kreativ lärmiljö inom den fria bildningen?

Perspektivet är skolperpektivet.
Förhållanden som gynnar införandet av en kreativ lärmiljö är bland annat:
Folkbildningen säger sig stå på en grund av deltagande och demokratisk inlärning, där processen (mötet) ges stor vikt. Det finns alltså inte en fastslagen läroplan som måste följas. Alltid i samtal med lärare inom folkbildningen kommer denna grundsyn igenom. Vi har ett arv att förvalta, det som säger att människan kommer först. Den som skall lära sig har själv valt det, och sätter långt sina egna ramar för inlärningen. Under förutsättning att läraren förmår skapa ett förtroende hos deltagaren blir alternativa inlärningsmetoder lättare att pröva med gruppen och med individen. Den fria bildningen har genom marknadsföring av sina ideal skapat goda förutsättningar för den här typen av lärmiljöutveckling. Den starka tron på samtalets betydelse och gruppens interaktion som två centrala pedagogiska instrument gör nästan lärmiljön ”automatiskt” kreativ. Liksom i allt förändringsarbete gäller det att bygga på de processer som redan är i rörelse, och som stöder förändringen i kreativ riktning. Insikten om värdet av gruppens samlade erfarenhet som ett centralt inslag i inlärningsprocessen gör också att kreativiteten måste plockas fram.

Förhållanden som bromsar införandet av en kreativ lärmiljö är bland annat:
Kurserna är korta, vilket gör att det inte finns tid att bygga förtroende. Deltagarna vill inte ha svammel utan struktur, och föredrar föreläsningar framom diskussion. Möteslokalen är klassrumsplanerad, vilket förstärker hierarkin och envägstankandet. Klassrummet är helig mark dit andra lärare inte har tillträde, var och en gör som han/hon själv finner gott. Misstron mot kollegor är rädslan för kritik. En stor del av lärarna arbetar på timbasis utan pedagogisk kompetens. De tyr sig automatiskt till traditionell katederundervisning. Det är svårt att skapa kontinuitet av nya idéer, de prövas och faller till marken. Intresset för att diskutera förutsättningarna för en kreativ lärmiljö är ljummet, och det saknas tillfällen där det låter sig göras. Skolan känner sig hotad av krav på effektivitet och mätbara resultat, liksom ständiga utvärderingar och självutvärderingar. Kreativ lärmiljö uppfattas som flummeri av värsta sort, något man kan roa sig med som teori, men inte ha nån användning av.
Begreppet i sig är otydligt. För någon kan kreativ lärmiljö innebära att man sitter i en ring och kör samma gamla katederundervisning, helhetsuppfattning saknas.